Erikakarlsson

satt i mina tankar och bara ville skriva av mig lite.  så jag skaffa en sån här trevlig liten blogg igen! hm, får väl ge det en bättre chans. det känns så värdelöst att sita och skriva i typ word eller på vanligt papper! i alla fall, skol snart om några dagar bara. jag vet inte vad jag ska säga, är rädd för att det ska bli så fel!  nu har allt bara fallit åt fel väg. jag har sån ångest och så mycket tankar! jag har haft en toppen lov och gjort det mesta jag skulle (nästan) ändå så är jag inte nöjd. nu ska allt bli som vanligt? skolan, hemska tanken att gå upp så tidigt och göra sig onödigt fin sen hoppa på 119 som alltid är lika irritarande full! sen vänta på spårvagnen som även den är full och jäklig!  sen kliva av uppe i haga och bara känna - jag vill hem!  snacket jag inte tållll!!!  att man hela tiden ska låtsas le och tycka att det är okej!  se sig omkring människor man ska umgås med varje dag i 2 år till! det är som en familj, man måste lära sig att leva med den familjen! jag vet att ja inte gav min klass en riktigt chans, men jag bara inte kännde mig hemma. vilket  jag ångrar nu för det är svårt, svårt att komma in i en familj. jag lärde känna en vän som gjorde allt så mycket lättare och dagarna gick fortare och bättre! du är en av anledningarna till att jag sa nej till att gå på dans gymnasiet! vad har hänt mellan oss? vi var oslagbara! att  min tilit för dig har minskat är nog förståligt, det var inte så jag ville ha det men nåt hände! det var mitt fel med. det är så mcyket vi har att se fram emot och jag vill göra allt vi sagt! under dom här dagarna har jag tvekat på allt, på Cypern, skolan, studenten, Usa aa precis allt! jag har bryttit ihop av bara tanken på att ja kanske har gjort helt fel val i mitt liv! spelar ingen roll vilken väg jag tar det finns alltid en bättre jag vill bara se den innan jag tar den andra.  man blir arg på sig själv för jag vet att jag agerat fel, jag har gjort det jag aldirg någonsin skulle kunna göra för 4 månader sen. klart man förändras när man ändrar på sin livsstill! för det var precis vad vi gjorde när vi bestämmde oss för att gå skilda vägar och bara vara vänner. men det märks så väl när vi är med varandra att det var på riktigt och det finns kvar så mycket att ge. det är en fin känsla! och den ska vi spara inom oss och sen bara vara vänner!  hur mycket jag än vill vissa att ni är dom bästa som finns så får jag inte alltid svar! vem vill vara jobbig? jag är inte världs bäst på att vissa känslor det vet jag men jag förösker, och ni borde veta att jag älskar er sååå! även om jag är dålig på att höra av mig osv.. men dom vänner jag har är dom bästa som finns och jag är så tacksam för att jag får ha er nära mitt hjärta!  det är inte lätt att försöka ensam ibland behöver man hjälpen, jag tycker inte att ensam är stark! jag är sämst ensam! fyfy.    ärligt talat så vet jag inte vad jag skriver jag bara skiver på! men jag är lite urbalans just nu, ibland blir dte för mycket bara men det blir det ju för allt. och  det är himla skönt att skriva då iaf!

hmm ska jag tacka alla nu? hah ja fii fan det passar in här.  typ även fast det är piss ibland så har jag dom bästa! typ mina bröder, vänner som tagit sig tid i sommar! mammi har varit klockren i sommar :) haft så mycket kul.  jobbet med, tacksam för den tiden fick träffa super härliga personer med!

Rebecca är hemma <3